Du har tagit mig med vinterns kalla storm.
Kanske är vi våren, som smyger på oss omedvetet. Vi hoppas, för vi vet att den kommer. Men inte när.
Kanske är vi som sommaren. För vi har en vilja och längtan efter frihet, nöjen och lycka.
Vi är en gnutta höst. Oro, ångest och krav.
Du sa när jag slog i huvudet idag "Var rädd om ditt huvud"
Då svarade jag "Men det viktigaste sitter i den vänstra delen av bröstkorgen. Skadar jag den, skadas alla jag håller där inne"
Men du. Du har en trygg och säker plats där.