Du vill ha någonting som du inte kan få. För dig är det lättare att vara ensam, svårare att vara två. 
Jag vet att du är rädd. Du kan inte dölja det, i vilken mössa du än är klädd. 
Jag vet att det är skrämmande att tänka på dig och mig. Men berätta vad du känner, snälla säg. 
Du la brevid och jag kände att det här var vår sista tid. 
Men några dagar efteråt, stod du där med stilla läppar som sa "förlåt". 
Förlåt för du inte visste vad som hände inom dig och din själ. Hjärtat viskade "Ingen fara" men mitt välmående skrek "farväl". 
Jag har gett dig mitt tålamod och mitt hjärta. Snälla, låt mig inte en gång till få känna smärta. 

Du ska veta att det är inte bara du som ligger sömnlös om natten. För i drömmen letar jag efter dig, det är ju du som är skatten. 
Du ska veta att jag föll för dig hårt. Fan, varför ska du göra det här så jävla svårt? 
Jag vet att du vill ha mig, ta då för dig. 
Jag vet att det är mig du håller extra hårt om, du kanske vågar så småningom. 

Du ska bara veta, att efter dig orkar jag snart inte längre leta.