Jag vill att du ska hålla om mig lite längre ikväll.
Fast jag vet om att kärleken vi har inte borde vara aktuell.
Jag låtsas och jag tror. Men vi är ju trots allt bara människor.
Men vi kan bli något större än en hemlighet. För det är ingen annan än du och jag som vet.
Vad som nu finns mellan oss, kan jag ej ifrån komma loss.

Lukten av dig finns kvar på min tröja, och det påminner mig om att vi har något som vi inte längre kan dölja.
Men inatt kunde jag inte släppa mina ögon från din blick, heller inte din hand när vi lämnade varandra och gick.
Åh, glädjen du bjuder på. Varje gång vi träffas undrar jag hur många skrattanfall jag kommer få.

Sanningen, den kom fram. Och inatt vill jag verkligen inte somna ensam.
Hos dig mår jag bra och din trygghet kommer jag aldrig bedra.
Hos dig måste jag vara, för hur ska jag annars morgondagen klara?
Hos dig kan jag skratta och vara Sandra. Och jag undrar varför du valde just mig, det finns ju så många andra..
Hos dig kan jag somna och känna mig säker. Tiden avgör om kärlekens sår läker.

Jag är ibland rädd för att drömma.
Men dig kommer jag aldrig glömma.